Mellan 1997 och 2010 involverade 17.4-procenten av arbetsmordsmoricider arbetskamrater.
Arbetsplatsvåld gör rubriker när en skytt, vanligtvis en missnöjd tidigare anställd eller en arg vrede med en nuvarande medarbetare, angriper på en arbetsplats, men fenomenet är mycket vanligare än medierapporten. Varje år är cirka 2 miljoner arbetstagare i Amerika offer för våld på arbetsplatsen, enligt den amerikanska arbetarskydds- och hälsovårdsförvaltningen.
Definition
Enligt amerikanska federala bestämmelser definieras våld på arbetsplatsen som skadliga fysiska handlingar som att slå, slå, sparka, sticka eller skjuta, såväl verbalt missbruk som hot mot skada. Om handlingen eller hotet är relaterat till anställning omfattas det av dessa regler även om det sker utanför arbetsplatsen.
Dödsfall på arbetsplatsen
I 2011 var våld näst störst orsak till dödsolyckor på arbetsplatsen, som svarade för 17-procenten av de totala arbetsrelaterade dödsfallen, enligt den amerikanska presidiet för arbetsstatistik. Det var något mer utbrett än utrustningsolyckor, vilket stod för 15-procenten; och faller, slips och tripping, vilket ledde till 14 procent av dödsfall på arbetsplatsen. Den främsta orsaken var transportolyckor, som var ansvariga för 41-procenten av dödsolyckor på arbetsplatsen, enligt BLS.
Könsfaktorn
Kvinnor är mycket mer benägna att dödas på jobbet av en make eller en inhemsk partner, medan män är mer benägna att dö i händerna på rånare eller andra angripare. I 2011 var 39 procent av kvinnor som dödades på arbetsplatsen offer för en make eller en inhemsk partner. 22-procent dog under ett rån och 12-procent dödades av andra angripare. Däremot anfölls endast 2-procent av manliga arbetsrelaterade mordsoffer av en make eller en inhemsk partner, medan 22-procent dödades av rånare och 27-procent mötte sina dödsfall i händerna på andra angripare.
Farliga yrken
Majoriteten av våldet på arbetsplatsen kommer inte från missnöjda anställda, arga medarbetare eller upprörda älskare, men från rånare och andra angripare som inte har någon koppling till offret. Faktum är att rånare och angripare orsakade 75-procenten av arbetsrelaterade dödsfall mellan 1997 och 2010, enligt BLS. Av den anledningen är arbetstagare som har kontakt med allmänheten, till exempel detaljhandelsmedarbetare, socialarbetare, besökande sjuksköterskor, taxichaufförer och anställda i nyttjandebolaget, mer utsatta för arbetsrelaterat våld. Till exempel, mellan 2003 och 2008 var mord den främsta orsaken till dödsfall på arbetsplatsen inom detaljhandeln. Två tredjedelar av dessa dödsfall inträffade bland anställda inom mat och dryck eller bensinstationer. Personalen i detaljhandelen drabbades också av 8,700-födelsekontrakt på arbetsplatsen under samma period, enligt BLS.
Förebyggande
1970 arbetsmiljölagen kräver arbetsgivare att arbetsplatsen är fri från faror som sannolikt kan orsaka fysisk skada. Arbetsgivare kan bidra till att förbättra säkerheten på arbetsplatsen genom att installera säkerhetsutrustning som extra belysning, larmsystem och videoövervakning. I icke-detaljhandelsmiljöer kan arbetsgivare också förbättra säkerheten genom att begränsa extern tillträde genom att använda vaktar, identifieringsmärken och elektroniska inmatningssystem samt utbilda medarbetare hur man känner igen misstänkt beteende.
